Semesterminnen från Turkiet
29/7 - 12/8 2004
 |
|
Detta år hade vi bestämt oss för att åka tillbaka till Side tillsammans med familjen Olaussons. Vi träffade dom förra året i Turkiet/Side och har fortsatt att träffas efter det. Dels hemma hos dom i Piteå och hos oss i Roslagen. Även detta år bodde vi på Irem Apartments, och hade det inte varit för det trevliga sällskapet från Olaussons så hade vi förmodligen ångrat hotellvalet riktigt ordentligt. |
 |
 |
|
Här har vi precis ätit färdigt efter den Turkiska aftonen på hotellet. Som synes mår vi riktigt bra alla fyra. |
Mehmet och Deniz hade slutat på Monicas restaurang. De hade börjat på en nyöppnad restaurang bredvid Side Resort. |
 |
 |
||
|
Men på Monicas Restaurang var det mesta sig likt. Nya servitörer hade kommit till men flera av de gamla var kvar. Något som var nytt för i år var att Monica och Taskin även arrangerade båtutflykter på Manavgatfloden. På bilderna här nedan kan ni läsa lite mer vad vi gjorde och tyckte om den. |
Våran lilla Yonca hade växt till sig ordentligt och var ett riktigt charmtroll. Eftersom vi för det mesta var hos Monicas på kvällarna så såg vi inte så mycket av henne, vilket var synd. |
|
Båtutflykt på Manavgatfloden med Monicas Restaurang |
|
|
 |
 |
| Vi samlades på Monicas Restaurang på morgonen för att åka till Vattenfallen i Manavgat. Turkiet har ju så mycket färskvatten att de exporterar detta bl.a till Israel. Något som var skönt med denna resa är att Monicas har ett maxantal personer som får åka med, nämligen 25 st. Övriga båtar som vi sedan mötte hade så mycket folk så att det såg ut som de satt på varandra. |
|
|
 |
 |
| Efter vattenfallen tog vi oss vidare ner till Manavgatfloden där vi klev ombord på våran båt. Stämningen ombord blev lugn och skönt eftersom vi var så få, så man kunde verkligen njuta av resan. Man slapp att trängas med folk och kunde promenera omkring som man ville. |
|
|
 |
 |
|
|
 |
| På grund av att vi var så få så blev det lite mer utav en familjeutflykt. De som ville fick även prova på att styra båten vilket både jag och Linus gjorde. Det var faktiskt en härlig upplevelse. Lite svårstyrd var den men det gick alldeles utmärkt. |
|
|
 |
| Det som jag tycks åka på varje år är att bli uppryckt av magdansöserna (bellydancer). Eftersom jag inte är så där jättestyv på detta med att röra på mig i takt med musiken så blir det lite genant. Men man får ju bjuda lite på sig. Kaptenen och hans dotter tyckte i alla fall att det var roligt. Även de övriga i vårat gäng log lite mer än vanligt. |
 |
 |
||
|
Ibo i sin Guldbutik var lika trevlig som vanligt. Vi har ju köpt guld varje år i Turkiet, så detta år blev det ingenting. Ändå var vi lika välkomna och fick hjälp att fixa en ring och halskedja som gått sönder. Är ni sugna på att köpa med er lite guldföremål hem så gå till Jordans och handla. Tala om att ni läst om honom på min Hemsida så blir priset lägre. Klicka här för karta. |
Senol och Helga träffade vi i deras klädbutik. De sa att många kunder hade kommit från Hemsidan men att de tyckte det var svårt att hitta dit. Nu har jag lagt in en bättre beskrivning hur man hittar dit. Klicka bara på Helga och Senols kläder så ska det nog gå bra att hitta dit. Priserna hos dom är otroligt bra och de blir inte heller sura om man inte köper något. Klicka här för karta. |
|
På Östra stranden hade det ändrats mest. Inte nog med att de hade bytt namn från Selay Beach till Beach Club så var det även nya ägare och personal. |
 Hasheem var kvar, men inte för så länge. September 2004 flyttar han nämligen till Norge och sin flickvän. Det kommer bli tomt framöver utan honom på stranden. |
 Inte ens Ali var kvar. Hasheem talade om för oss att han fortfarande jobbade på stranden men 2 serveringar närmare Side. Så då besökte vi även honom. |
 |
 |
||
|
Hamamet i år tog vi på hotell Dosi. De hade den servicen att de kom och hämtade och lämnade av folk. Bokningen gjorde vi från Monicas Restaurang. |
Monica fixade även en riktigt härlig chokladtårta till våran Dennis som alltid fyller år när vi är nere i Turkiet. Det är Turgut som kommer in med den. |
|
|
  |
||
|
Extra roligt detta år var när vi gick förbi hotell Sunlight, där vi bodde 1999 och 2000. Managern kom ihåg oss och bjöd in oss på området för att se om allting var sig likt. Vi satte oss även ner och tog något att dricka. Dessutom blev vi inbjudna som VIP-gäster några dagar senare när de skulle ha Rysk Vattenbalett som kvällsshow. Det var något som var otroligt sevärt. Bilderna nedan är från showen. |
Nog är det synd att ingen svensk resebyrå har kvar Sunlight. Vill man ändå åka dit är det bara att gå in på deras Hemsida och boka. De fixar sedan med transfern från flygplatsen till hotellet. |
|
|
 |
 |
 |
|
|
| Det stämmer som alla säger, när man har kul så går tiden otroligt fort. Våra 14 dagar bara försvann detta år. Nu är det bara att åka hem till vardagen men även fortsätta odla vår vänskap med familjen Olausson. Vi har redan bokat upp att vi åker till Piteå v.45 och som vanligt har Sigge lovat att vi slipper surströmmingen. Dessutom vill här och nu tacka den familj som bodde på vårat rum före oss. Ni hade skrivit ett trevligt brev till oss och lämnat i receptionen. Detta brev hade jag med mig hem till Sverige för att kunna svara er på mail, men det försvann i uppackningen. Läser ni detta så skriv gärna till mig via min Gästbok så jag får tacka er lite mer personligt. |
